Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).  Related Paintings of fredrik westin :. | Portrait de l eveque Rousseau de La Parisiere | Lady like | Classical hunting fox, Equestrian and Beautiful Horses, 028. | Having lunch on the grassplot | Odysseus und die Sirenen |
Related Artists:
Louis-Edouard Dubufe
1819-1883 French Son of Claude-Marie Dubufe. He was trained by his father and then by Paul Delaroche. He first appeared at the Salon in 1839 with the Annunciation, a Huntress and a portrait, winning a third class medal. He followed this in 1840 with an episode in the life of St Elisabeth of Hungary, which won him a second class medal; in 1844 he won a first class medal with Bathsheba and a genre scene set in the 15th century (all untraced).
Grigoriy Ugryumov
painted Alexander Nevsky in Pskov, after they victory over the Germans in 1793.
e. j. f. bendemann
Eduard Julius Friedrich Bendemann (3 December 1811, Berlin - 27 December 1889, Dusseldorf) was a German painter. Bendemann was born in Berlin. His father, Anton Heinrich Bendemann, a Jewish banker, monitored his education closely; it was one that would have naturally led him to some sort of technical occupation, but his talent and propensity towards art resulted in his being allowed to pursue other interests. His mother Fanny Eleonore Bendemann nee von Halle, also a daughter of the Jewish banker Joel Samuel von Halle. After he completed elementary school he enrolled in the Wilhelm von Schadow's School in Dusseldorf. In 1830 he went on a school trip to Italy. After a series of jobs, among them with Boas and Ruth, his talent as an artist began to show, especially with his very large 1832 painting titled, The Sad Jews of Babylon which was featured in the Berlin art exhibition. The picture garnered a great deal of attention, which was in part due to the deep and simple feeling and the noble composition of the piece (museum in Cologne). Bendemanns second picture: The Two Girls at the Well (1832), was acquired by the North Rhine-Westphalia art association. Soon thereafter followed Jeremias on the Ruins of Jerusalem for which the artist received a medal in Paris in 1837. This painting was for the most part about the progress of the Jews in Babylon. (Royal Palace in Hanover). His best known work is The Harvest. The artist's first fresco was a symbolic representation of the art at the Poetry Well at the house of his parents-in-law in Berlin. In the year 1838 he was appointed professor of the academy of arts in Dresden, where he had the opportunity to paint even larger frescos. Bendemann was given the task to decorate three halls of the Dresden royal palace, the throne room, the tower room, and the tower hall with wall paintings. In the throne room, on both sides of the throne, there are representations of important rulers and legislators in gold leaf with smaller representations in relief form below, from Moses up to Albrecht III, the King at the time. On the wall facing the throne there are four paintings depicting events from the life of King Heinrich I each with other pictures attached which explain each of the four events. Bendemann died in Dusseldorf.